fredag 2 mars 2012

Det var en gång....

.....när vi bodde på Strorgatan på tredje våningen. Jag kom hem från jobb och ingen annan var hemma. Jag gick in i vardags rummet och vi hade det ju så att den ena väggen bestod av två stora fönster och en balkongdörr. Och jag hade rullat ner för de stora fönsterna men inte balkongdörren. Och när jag tittar ut så ser jag en man på balkongen som står och tittar rakt in på mig. Jag blir ju skiträdd och bara skriker woooaaaaa och ni kan tänka er hur munnen är formad så mannen utanför ser ju verkligen hur jag skriker. Jag behåller ögonkontakten med honom men jag sneglar på bordet vid sidan om på telefonen, jag tänkte att jag måste få fatt på den och ringa polisen. Hallå en man på tredje våningen, på min balkong, hör ju inte till det normala. Men jag vågar liksom inte ta telefonen, helt stel av skräck.

Då ser jag hur mannen börjar att sväva uppåt. Asså jag fatta inget. Hallå, var det en spökman på balkongen. Varför flyger han runt på min balkong, flyg på nån annan balkong. Snart ser jag bara fötterna på honom och då ser jag även skyliften han stod på ha ha ha det var en stackars murare som skulle laga balkongen och där står jagoch skriker mitt högsta. Varför använder jag inte bara min hjärna och tänker lite med den istället för att hitta på fantasier med den hi hi att man liksom ite tänkte på det först, nä då tror man att det är en man på tredje våningen på balkongen som ska göra inbrott och sen tror man att det är ett spöke, mmm eller hur Annelie. Skärp dig!

Undras vad han tänkte om mig. Han hade ju nog en del att berätta för kollegerna sen för jag måste ha sett så dum ut hi hi hi.....stå och gala på det sättet som jag gjorde!!! Och som om inte det var pinsammt nog så fottade jag han sen oxå för att visa Markus hur läskig han såg ut. Ska leta upp det och lägga ut och visa er nån dag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar